Synne Vinje, operasångare

Redan vid tre års ålder drömde Synne Vinje om att bli operasångerska. Hur det skulle gå till, var aldrig en aktuell fråga.

Porträttfoto av operaalumnen Synne Vinje — Foto: Karl-Magnus Fredriksson

Berätta lite om din bakgrund.

– Det visade sig att vägen till yrket skulle ta många oväntade vändningar. Efter en kandidatexamen vid Norges musikkhøgskole stod jag framför SKH:s antagningsjury och kände, lite överrumplad, att ”jag hör hemma just här”.

Hur upplevde du din tid på högskolan?

– Fantastisk, med inspirerande lärare och coacher, utmanande projekt och möjlighet att fördjupa sig oändligt i olika ämnen. Samtidigt fick man jobba på att stå stadigt i sig själv och lita på att alla sångare har sin unika väg. Efter en innehållsrik kandidatexamen vid SKH – med praktik på Kungliga Operan, utbyte till Kunsthøgskolen i Oslo och fantastiska kurser i Vilnius – tog jag med mig ett otroligt nätverk vidare till en magisterutbildning vid SKH.

Vad gjorde du direkt efter examen och vad gör du idag?

– Jag fick en agentur och åkte på auditions. Min första debut som frilans blev roller som Musetta(La Bohème), Främmande prinsessan (Rusalka), Marguerite (Faust), Cio-Cio san (Madama Butterfly) och Liza (Spader Dam). Plötsligt fick jag chans att vara solist i kyrkor och har idag många av mina härligaste engagemang där. Tiden efter avslutad utbildning har gett mig massor med erfarenhet och inte minst gjort att jag ständigt känner mig ödmjuk inför denna tuffa bransch.